Mat för små människor

Japp, världens sämsta bloggare är tillbaka. Ledsen att ha låtit er alla vänta och kastas mellan hopp och förtvivlan. Skall hon komma tillbaka eller har paradisets portar stängts?...

Anledningen till min långa frånvaro är flera men den som väcker mest sympati torde vara det faktum att prinsessan har haft upp emot 40 graders feber i helgen... Sen har pappan jobbat mycket också och haft med sig datorn överallt... :)

Prinsessan har precis som sin mor bibehållit sin goda aptit under hela sjukdomsperioden. Hon har även haft ett gott humör vilket kanske inte riktigt är som sin mor...

Vi har ätit ur frysen men också gjort en ny omgång med biff stroganoff som var supergod. Hade mer paprikapulver än förra gången. Över huvud taget gillar prinsessan mer kryddor nu. Och inga brännsår i rumpan än... :) Andra recept följer i andra inlägg enligt gällande ordning i denna blogg.

Och nu till den utlovade mackan. Här kommer bilden på denna underbara upplevelse. Notera att det är en torr tekaka utan något som helst på den. Senare har andra delar av tekakan serverats med hoummus för små människor. Det var om möjligt än godare...

Idag har bara varit en tråkdag när vi har ätit rester.

Prinsessan fick gröt med aprikos till frukost och kycklinggrytan från igår både till lunch och middag. Båda gångerna med couscous. Svårt att vara fantasirik när snoret rinner på oss båda...

Imorgon skall prinsen och hans mamma komma och hälsa på. Jag har planerat mat som funkar för oss alla fyra...

Vi är båda superförkylda. Men vi reagerar på samma sätt. Vi äter så himla mycket. Men bara massa skräp eftersom vi inte orkar göra nåt vettigt.

Igår så blev det gröt med köpt päronpuré på morgonen. Vi var hemma hos farmor och då kan man ju festa till det... :) Till lunch blev det en köpt burk med nån kyckling, pasta och majs. Prinsessan gillar ju mammas variant men den köpta varianten gick inte ner alls (mamma blå av stolthet). Sen försökte vi med köpt youghurt med banan och päron. Den dissades också av oss alla... Den innehöll hela 20% (!) youghurt. Mesta ingrediens var vatten... Kanske smartare och billigare att köpa vanlig youghurt och blanda i lite banan. Donnan åt istället en alldeles vanlig banan tillsammans med farfar.

Till middag så blev det en nötkött, pasta och majs. Ni vet, den största favoriten, alla kategorier... Men hon var hungrig och fortsatte hugga efter skeden. Köpt puré med persika slank också ner utan att huggandet avtog. Så då blev det sista äppelkrämen men donnan var ändå inte nöjd. Men efter en halv banan sa mamma stopp.

Fast en amning slank ner efter cirka en timme... Och ingenting kom upp.

Idag har vi bara ätit gröt och sen nån gammal fisk och broccoli som låg och skräpade i frysen. Jag skall iväg och byta barnmatstankar på öppna förskolan ikväll. Så jag har förberett kikärtor, fikon och aprikoser. Nu skall det skrytas!

Om snoret slutar rinna tills dess...

Jag tycker det är så himla roligt att laga mat till prinsessan att jag helst skulle vilja göra det varje dag. Men det går ju inte eftersom det varje gång jag lagar mat hamnar åtminstone tre portioner till i frysen.

Som tur var har det varit fullt ös medvetslös de senaste dagarna så frysen har varit räddningen.

Igår började vi med amning och sen gröt. Gröten är så himla god speciellt när jag har en tärning plommonmos i så nu är vi uppe i nästan 2 msk havregryn till att börja med. Kan hända att det är den kallpressad rapsoljan som faller damen i smaken också.
Efter gröten så for vi direkt till öppna förskolan. Där sjöng vi och stojade så när det var dags för lunch så slank söndagens lyckade pastagryta ner på direkten. Avocadon gick trögare men det fick jag ju svar på sen när jag smakade min halva. Den var rysligt omogen...
Prinsessan sov en stund på öppna förskolan i kuddhavet och när hon vaknade fick hon lite köpt äpple/blåbärspure för att få upp blodsockret efter tuppluren.
På kvällen vankades det Pasta med broccoli och basilika ur frysen då vi åt middag hos vänner. Till efterrätt blev det banan. Prinsessan fick också smaka sitt första smörgåsrån. Hon lekte mest med det...

Idag så gjorde jag direkt gröt på 2 msk havregryn och donnan satte i sig allt. Plus en tärning plommon och lite rapsolja. Fast hon ammat rejält bara någon timme innan. Till lunch så blev det pasta med broccoli och basilika. Lika gott som alltid och hon fick resten av prinsens banan till efterrätt.  Det vart en liten amning också. Dock från sin egen mamma och inte prinsens... :)
När vi kom hem igen så var det ett tag till middag så jag bjöd på ett päron. Oj, vilken fest det blev! Jag var tvungen att hämta ett till som åtminstone till hälften försvann.
Maten dröjde lite när prinsessans hunger slog till så det fick bli två majskrokar till förrätt. Varmrätten blev makaronigrytan och till efterrätt en halv burk köpt äpple/blåbär.

När jag sen försökte amma så var prinsessan för trött så hon ville gå och lägga sig utan amning. Det är första gången så vi får se hur det går. Kul för pappa då mamma skall bort om en halvtimme... ;)

Tur att det i alla råd står att barnet njuter av att äta samma mat dag ut och dag in. För det är vad prinsessan får göra när mamsen är trött och sliten.

Idag har menyn sett ut som följer.

Först ammade lilla hjärtat som vanligt när hon vaknade. Några timmar senare var det dags för den evinnerliga havregrynsgröten med en tärning plommonmos i för maggens skull. Efter gröten delade prinsessan och jag på en banan. Lunchen intogs på favoriten Svenssons kafé och bestod av en muffin med PP och tre tärningar fläskkotlett. Prinsessan har ingen matdag idag så några otroliga mängder slank inte ner. Vår dotter verkar nämligen köra någonslags varannan dag äter jag och varannan dag inte...
Efter babysimmet så ammade hon igen och på after worken på olearys serverades en otroligt god gryta på burk. Ekologisk morot/majs/nötkötts-gryta. Som vanligt tyckte mamma den luktade äckligt och donnan att den var helt ok.
Väl hemma igen ammade hon igen.

Ingen matdag att skryta om med andra ord. Framförallt inte ett enda päron så långt ögat kunde nå...

Idag besökte vi en eventuell framtida förskola för prinsessan. Den är med waldorfinriktning och följdaktligen serveras bara vegetarisk mat där. Vi får se hur det blir... meningarna är delade här hemma och inte bara om maten.h

Det var något som ni aldrig trodde ni skulle få se mig skriva va?

Det är inte så att jag svängt och plötsligt bara ger prinsessan burkmat. Men jag tycker att det är fantastiskt att den alltid finns där. För de föräldrar som inte kan eller orkar laga egen mat till sina barn. För de barn som är så kräsna att det bara är burkmat som duger. Eller helt enkelt för mig själv, när jag kommer på att jag vill käka kebab och kanske tycker att kebab inte är dagens bästa barnmat....

Däremot står jag fast vid att den ibland luktar kattmat men det tycker jag att andra färdiga grejer på burk också luktar. Jag skulle själv ha väldigt svårt att äta köttfärssås på burk tex...

Det är dock helt underbart vilken rensning som pågått i burkmaten och att alla dåliga tillsatser är borttagna. Det är så "ren" mat som jag önskar att vi stora människor också kunde få äta utan att ruinera sig.

Så fritt fram för all burkmat och inget dåligt samvete om du som förälder ger det till ditt barn vareviga dag. Den enda som lider av det är plånboken.

Sen kan man ju som jag tycka det är kul att laga mat både till mig själv och till andra... :)

Jag gillar den köpta barnmaten av en anledning. Burkarna erbjuder en enastående bra förvaring för min egna hemlagade barnmat. Nästan som om de var gjorda för det... :) Om jag bara fyller de till 2/3 kan jag tom frysa in dem.

Men där tycker jag användbarheten av barnmatsburkarna tar slut. Maten luktar kattmat och ser ut som hundmat. De har puréat maten till oekännlighet men skryter ändå med att det är penne pasta i burken... Förresten så finns det en till anledning som jag ser att köpa burkmat är att det är ett sätt att få tag på ekologiskt kött till ungen utan att ruinera sig...

Priset sen skall vi inte ens börja prata om...

Favoriten till efterrätt är just nu ett mjukt päron. Vi har köpt ganska små så prinsessan sätter i sig ett helt till efterrätt. Då hamnar i för sig en hel del på golvet, bröstet och hakan men vi tror ändå att en hel del landar i magen.

Vi skär det i fyra klyftor som prinsessan sen själv kan gripa efter och hålla i medans hon girigt hugger efter den. Trots sin avsaknad av tänder så gör hon processen kort med päronet. Ibland blir hon för ivrig och då är det skönt när mamma eller pappa hjälper till att hålla. Hon biter av en ganska stor bit som hon sen idisslar så saften sprutar nerför hakan. Om någon bit undkommer massakern så spottas den lydigt ut.

Här kan det passa att informera om att prinsessan inte har fått speciellt mycket puréer i sina dagar. Vi tyckte helt enkelt att det var onödigt när hon så duktigt idisslade maten trots att hon inte har några tänder. Visst mixar eller mosar vi maten men lite mjuka bitar finns det alltid. Eller som i fallet med det mjuka päronet, där hon helt och hållet får mosa den i munnen.

För oss har den här metoden fungerat jättebra, men det är självklart precis som med allting annat upp till vilken personlighet ens barn har. Men nu är jag jättetacksam för att vi inte lyssnade på alla goda råd utan körde på magkänslan. Prinsessan kan äta från vår tallrik när vi är ute och det är mycket lättare att laga mat till henne hemma också. Jag bara har en liten kastrull stående på spisen där valda delar av vår middag släpps ner och får koka ihop.

Och nej, prinsessan har inte haft några problem med magen eller satt i halsen mer än andra barn. Hon är jätteduktig på att spotta ut de bitar som är för stora för att svälja.

Meningen med den här bloggen är inte att berätta alla små detaljer om mitt liv. Om och i så fall när jag gått på toa eller vad jag tycker om fenomenet med de nya reflexerna. Inte heller tänker jag berätta vad jag åt till middag.

Eller jo, där kan jag faktiskt inte lova att hålla tyst. Ibland kommer det nog att finnas med information om vad just jag åt till middag. Men bara som en komplettering till något så mycket viktigare. Nämligen vad vår lilla människa hemma åt till middag, eller till lunch, eller varför inte frukost?!

Vår dotter är snart ett halvår. Jag kan börja räkna hennes liv i år och inte längre i månader på söndag. Med detta följer också ett visst födoämnesintag som inte härstammar från mina mjölkkörtlar. När vi träffar andra små människor så är jag säker på att min prinsessa skryter om vilken mat hon äter/kladdar med hemma.

Så nu tänker hennes mamma göra detsamma.